Arkeologiska museet i Heraklion
Av Elena Kontoyorgaki
Arkeologiska museet i Heraklion, ansett som ett av Europas mest betydelsefulla, är beläget i
centrala Heraklion. Vid tiden för den venetianska ockupationen låg det
katolska St Franciscoklostret på samma plats. Ända tills det förstördes
i jordbävningen 1856, hade det varit ett av de mest förmögna och betydande
klostren på Kreta och hade inrymt fina bysantinska freskomålningar. Byggandet
av Heraklions museum startade i början på 1900-talet och var färdigt 1940.
På museets bottenvåning finns 13 rum öppna för allmänheten medan på första
våningen visas fragment från ursprungliga fresker från det minoiska palatset
Knossos. Alla utställningar på Heraklions Arkeologiska museum kommer uteslutande
från arkeologiska områden på Kreta. Museets visningar är kronologiskt
ordnade.
Så snart besökarna börjar sin rundvandring på museet kan de se krukmakerikonstens
utveckling från neologisk(stenålder) tid (5000-2500 f.Kr) till tiden efter
palatsen (1400-1100 f.Kr).
Värda att beundra är de berömda Kamareskärlen (2000-1700
f.Kr). De benämndes så efter staden Kamares eftersom de hittades
i en grotta i närheten. Livfulla, magnifika färger och framställningar
av naturen karakteriserar kärlen. Några av dem är kända som "äggskal"
p g a att deras väggar är så tunna och kan med lätthet jämföras
med de moderna tekopparna av porslin. |
 |
Ett unikt föremål i lera är "disken från Festos" med hieroglyfskrift
och ideogram som ristats in på den. Inskriptionerna löper från kanten
in till centrum. Skriften har ännu inte kunnat tydas. |
|
Särskilt imponerande är de minoiska gudinne- figurinerna. De är
de berömda "Orm- Gudinnorna" p g a ormarna de håller. Deras
dräkter ger oss värdefulla ledtrådar om stilen på minoiska kvinnornas
kläder. |
|
Utmärkta exempel på plastisk konst är ett tjurhuvud gjort av steatit
och "Tjurhopparen" i elfenben. Andra fina attraktioner på Heraklions arkeologiska
museum är de Guldsmyckena som hittats på minoiska begravningsplatser,
speglarna med skaft av elfenben, hårnålarna, elfenbenskammarna och svärden
med handtag av guld.
Det berömda "bismycket" pryder en av museets montrar och
det föreställer två bin som bär på en droppe honung till vaxkakan. |
 |
Dubbelyxorna kan man finna överallt i museets rum, dubbelyxan
var en helig symbol i den minoiska civilisationen.
Sarkofagerna, som visas, är mestadels gjorda av lera; deras elegans,
storlek och bara enkelheten gör dem beundransvärda.
 |
Slutligen, freskomålningarna på övre våningen visar på
bästa sätt minoernas kärlek till naturen och glädje till livet.
Föremålen på freskerna har hämtats från vardagslivet eller mer ofta
från naturen. Dess färger är fortfarande fulla av liv. |
|