Samariaravinen på Kreta
Varje turist som besöker Kreta kommer förr eller senare att höra talas
om Samariaravinen. Det är den längsta ravinen i Europa med en längd på
18 km och sträcker sig från Omalos-platån på 1200m höjd hela vägen ned
till byn Agia Roumeli vid havet.
Flora och fauna är som bäst inne i Samariaravinens Nationalpark. Där
finns unika arter av djur och växter och alla är skyddade enligt lag;
du får inte ta med dig någonting från ravinen, inte ens plocka en blomma.
Den kretensiska vildbocken (Kri-Kri) är mycket berömd. Du kan stöta på
några av dem i byn Samaria; ibland kommer de nära inpå de sista husen
i byn.

Samaria är en gammal by vars innevånare förflyttades 1962 då klyftan
förklarades som naturpark. De gamla husen finns fortfarande kvar och fungerar
nuförtiden som hus åt vakterna. Byn erbjuder ett bra tillfälle att beskåda
den traditionella arkitekturen och att vila sig en stund. Då du når den
här platsen, är du nästan halvvägs, och nu är det perfekt tid för en smörgås
(om du har med dig några)

Stigen genom ravinen är mycket väl utmärkt. Det finns dricksvatten på
många ställen liksom också allmänna toaletter. Samaria är inte en enkel
promenad. Ifall du inte är van att vandra och inte har några allvarliga
hälsoproblem, kan du visserligen avverka turen men var beredd på onda
ben i ett par dagar efteråt. Ett par rejäla skor är nödvändigt liksom
också en hatt. Den mest tröttande delen är de sista 3 km då du kommer
ut ur nationalparken, det är kväll eller tidig eftermiddag (för hett)
och det finns ingen skugga. Det finns emellertid en fin strand i Agia
Roumeli, där du kan svalka av dig före färjeturen mot Loutro/Sfakia eller
Sougia/Paleochora. Du kan även stanna i Ag.Roumeli, där det finns många
rum och restauranger.

Att vandra hela turen kommer att ta 4 till 7 timmar i en rimlig takt.
Ifall du inte känner dig ha god kondition så finns det en enklare
utväg: den lata vägen. Du startar från Agia
Roumeli och vandrar upp till Sideresportes (Järnportarna) som är
den smalaste delen av ravinen: du rör nästan vid båda
sidorna av dessa 1000 fot höga klippväggar. Det är ett
sätt att se en del av ravinen men är en aning tråkig,
då det inte finns något intressant under de första 3
km av rutten.

Tillträde till klyftan är tillåtet från april till 31 oktober, beroende
på väderleksförhållandena. Det är inte ovanligt att den är stängd ända
till maj. Floden inne i klyftan kan vara mycket farlig vid ett kraftigt
regn på våren eller hösten (1993 omkom några vandrare då de spolades ut
i havet).
- Samaria
PhotoGallery
|